Som en av de fyra stora skyddsrummen i centrala delarna av Stockholm skulle Klaraberget kunna skydda upp mot 8000 av de 50000 personer som totalt kunde få skydd av dessa anläggningar. Som med de flesta andra skyddsrum i Sverige har siffrorna varierat kraftigt och generellt har de minskat under årens lopp. Läge och förmåga att snabbt svälja skyddssökande inom de få minuter mellan flyglarm och fientlig verksamhet som bombanfall spelade in. Ju längre in i Kalla kriget vi kom destå snabbare kom fientliga flygplan in till städerna och destå kortare förvarningstid hade befolkningen. På grund av detta minskades även antalen skyddsökande för skyddsrummen ner under årens lopp. Antalet människor som skulle hinna ner minskade helt enkelt.

”Skyddsrummet är byggt mellan åren 1954 och 1960.

För att klara dagens skyddsrumskrav påbörjades 1991 en modernisering av skyddsrummet, denna var färdig hösten 1992.

Storlek
Skyddsrummet är byggt i en cirkel och består av 2 plan, som vardera rymmer 4000 personer. Man kan också iordningställa rummet med sovplatser. I detta fall är det tänkt att 4300 personer skall kunna få en sängplats.

Skydd
Bergtäckningen över skyddsrummet är drygt 15 meter.
– Det finns 4 stora stötvågsportar i bilinfarten till rummet, dessa väger vardera 35’000 kg.
– 10’000 st bergförstärkningsbult har gått åt för att förstärka berget.
– 12’000 m3 betong har det gått åt för att gjuta skyddsrummet, i denna betong har man placerat 900’000 kg armeringsjärn.
Skyddsrummet skyddar mot
– direktträff av konventionella vapen upp till 250 kg
– verkan från kärnladdnings luftstötvåg motsvarande skyddsnivå 0,1 Mpa
– verkan mot C-stridsmedel
– Emp-effekt från kärnvapen motsvarande nivå 1″

Med sitt läge nära regeringskvarter och andra installationer som hör till rikets drift och säkerhet har under årens lopp flertalet skrönor och rykten gått om anläggningen. Hjak.se beskriver en hel del om dessa och även om bygget av anläggningen. Att det skulle vara så i själva Klara skyddsrum är inte sannorlikt, det finns inget som tyder på det varken på ritningar eller vid rundvandringar i anläggningen. Skyddsrummet var likväl som de andra stora en spartansk inrättning där de skyddssökande skulle uppehålla sig i vad som i fred är parkeringsgarage, utan större chans till hygien eller avskildhet. Att företrädare för regering och dyligt specifikt skulle uppehålla sig under sådana förhållanden är inte sannorlkt, däremot skulle troligtvis tjänstemän från departement etc. söka skydd här eftersom det är det närmaste skyddsrummet från deras arbetsplatser.
Det har även sagts att skyddsrummet skulle ha inpassage från Kungsträdgårdens t-banestation, vilket ligger långt ifrån skyddsrummets utbredning.

Skyddsrummet har en bilinfart, som från början låg på Vattugatan nära korsningen med Klara V Kyrkogata. När Stockholm moderniserades byggdes en förlängd infartsramp med fastigheter ovanför och idag ligger infarten från Jakobsgatan vid Sheraton hotell.

 
View Larger Map

Denna infart skulle kunna användas även för skyddssökande men eftersom stötvågsportarna här är stora och tunga tar de längre tid att stänga och därför blir denna möjliga inrymningsväg stängd relativt snabbt.
Övriga två inrymningsvägar har samband med tunnelbanesystemet, vilket medför att passagerare på t-banetågen kan ta skydd i anläggningen.
Den västra inrymningsvägen mynnar vid t-centralens västra del, dvs nära Centralstationen. Som på alla större skyddsrum hade varje inrymningsväg två plan ovanpå varandra, som ledde till vardera nivå i skyddsrummet. Det övre planet här leddes ner från insläppet vid korsningen Klara Vattugränd och Klara Västra Kyrkogata.

 
View Larger Map

 Den kur som syns på bilden är dagens larmade nödutrymmning från tunnelbanan och var fram till minst mitten 1990-tal även nedgång till t-centralens västra biljetthall.
Det nedre planet hade sin inrymning genom att luckor i golvet skulle tas bort där det övre planets trappor börjar.

I den östra delen av skyddsrummet fanns två liknande inrymningsvägar, då ifrån området runt biljetthallen vid Segels torg. Där byggdes redan från början en vägg som skulle rivas vid behov precis vid utgågen till plattan som döljer den övre delen av evakueringstrapporna. Likväl där skulle golvplattor tas bort för att komma åt den nedre trappan.

Väl nere i skydd fanns inte mycket till faciliteter. Skyddsrummet består av en cirkelformad del i två plan som i fred är garage. Här skulle folket sitta eller ligga som syns på informationsbladet. 114 torrtoaletter fanns på vardera plan. De enda som hade egna rum och kontor var de 30 stycken driftspersonal och skyddsrumsansvarige som var krigsplacerade i anläggningen.

”Luft
För luftförsörjning finns det 8 st luftreningsaggregat. Dessa är placerade i 2 plan och producerar tillsammans 24’000 m3 renad luft per timme.

Vatten
Kommunalt vatten är indraget. Det finns också en reningsanläggning som renar vatten från en underliggande avloppstunnel till dricksvatten. Denna anläggning har en kapacitet på 2000 m3 per timme. Dessutom finns en dricksvattentank på 70’000 liter.

El
Det finns 5 st reservaggregat på vardera 80 kW. Dessa kan försörja skyddsrummet med elkraft under ca 1 månad utan bränslepåfyllning.
Det finns också nödljusbatterierna för belysning.

Sanitet
Den sanitära problemet är löst med hjälp av att man placerar ut 114 st Torrklosetter på olika ställen i skyddsrummet. När dessa blir fulla töms dom i särskilda tömningstrattar, därifrån pumpas det sedan ut i det kommunala avloppsnätet.

Kylning
För att kunna hålla temperaturen på en dräglig nivå då det är fullt med skyddssökande, finns det ett kylvattensystem som pumpar runt 5000 liter vatten per timme till 94 st kylaerotemprar. Kylan till detta vatten hämtas från det kalla vattnet i en avloppstunnel som ligger 20 meter under skyddsrummet.

Personal
I ett krisläge är det tänkt att ca 30 personer skall placeras i skyddsrummet, dels för att iordningställa rummet och sedan fungera som skyddsrumspersonal.”

Ett antal nödutgångar finns också, bland annat två hissar upp till gatuplan. De används än idag som nedgång till garaget och vid en passerar besökaren nedgången till teknikutrymmena, som ligger i en separat berganläggning längre ner i berget än själva skyddsrumsdelen.

En bensinstation ska ha byggts liknande som vid Katarinaberget. Det finns dock inga spår av den kvar, inte heller cisterner för drivmedlet. Den låg troligen vid infarten till garaget och togs sannorlikt bort samtidigt som infarten förändrades eftersom hus står där nu. Det fanns alltså troligen ingen station nere i berget som antys på internet, däremot fanns under en tid en smörj- och tvättservice i slutet av infartstunneln, se inläggen på hjak.se för ritning. Dagens tekniker i anläggningen bekräftar att det inte finns eller funnits några drivmedelstankar nere i berget och kommenterar också att pumphöjden vid tömning av dessa tankar skulle bli orimligt hög.

Citaten är hämtade från skriften ”Stockholms Brandförsvar/Civilförsvarsavdelningen, Bergsskyddsrum/Garage under Klara Kyrka”.

Karta

Tidigare studiebesök:

Inga planerade

Kommande studiebesök:

• Inga