SFHF:s årsmöte 2024 hölls på Beredskapsmuseet strax nordväst om Helsingborg. Det har gått några år sedan 2012 när föreningen senast besökte anläggningarna och även då hade vårt årsmöte där. Museet har utvecklats en hel del och det var dags för ett återbesök. Årsmötets deltagare bjöds på en intressant och fördjupad guidning i museets olika delar av bl a museets grundare och chef Johan Andrée. Vi kan verkligen rekommendera ett besök på detta unika museum som har mycket att erbjuda för fortifikationsintresserade, beredskaps-/försvarsintresserade samt för allmänt historieintresserade. Tiden 1939 – 1990 behandlas i de olika utställningarna.
Samtliga foton och ritningar kan som vanligt förstoras genom högerklick och menyval ”Öppna bild i ny flik”. De tre riktningarna kommer från boken ”Kanonerna på Djuramåsa” och återges här med författarens vänliga medgivande.
BATTERIET OCH DE FYRA PJÄSERNA
Museet är uppbyggt kring det medelsvåra fasta Kustartilleribatteriet HB (Helsingborg). Batteriet byggdes på rekordfart under våren 1940 efter att Tyskland anfallit Danmark och Norge den 9 april samma år. Batteriet var operativt fr o m den 7 juni 1940 och avvecklades officiellt 51 år senare den 24 juni 1991. Pjäsernas skottvidd var 24 km och täckte därigenom norra Öresund samt en bra bit in i det tyskockuperade Danmark. Av batteriets totalt fyra Bofors 15,2 cm m/40 pjäser, som alla är placerade i halvtäckta kasemattvärn, är 4:e pjäs ”Maja” (se nedanstående fyra foton i den övre raden) återställd till nära nog ursprungligt skick medan 2:a pjäs ”Brita” (se nedanstående fyra foton i den undre raden) har bevarats som en tidskapsel i det skick den hade under betongförseglingen efter framgrävningen. Även det tidigare väder/freds-skyddet i plåt finns kvar under betongplomberingen. Batteriets 1:a pjäs ”Sonja” kan ännu inte besökas eftersom den för närvarande håller på att rassäkras. Enligt planen kommer ”Sonja” att kunna visas upp sommaren 2025. Den 3:e pjäsen ”Asta” ligger fortfarande igengjuten och nedgrävd och kommer att så förbli enligt nuvarande planer. Pjäsens placering gör att den är relativt svårtillgänglig. Pjäsvärnen 1, 2 och 3 är likadana medan pjäsvärn 4 har ett extra utrymme vilket fungerade som skyddsrum för luftvärnssoldater.
SJUKHUSBUNKERN
2018 återställdes ”Sjukhusbunkern” så att den kunde visas upp. Bunkern är i grunden en ombyggd SK 48 dvs ett standardiserat truppskyddsrum för 48 personer. Bunkern användes som förläggning för manskap och som förråd för huvudsakligen sjukvårdsmateriel. I bunkern finns det en borrad brunn. Se nedanstående foton.
SAMMANSTÄLLNINGSPLATSEN
Batteriets underjordiska sammanställningsplats (S-plats) fanns i en bunker centralt placerad i batteri HB. Mätstationerna, observationsplatserna och radaranläggningarna är batteriets ögon. S-platsen kan beskrivas som batteriets hjärna. I S-platsen sammanställs tillgänglig information och beräkningar görs så att batteriets pjäser får nödvändiga data för att kunna lägga eld i målen. Bunkerns ramverk är återställt till originalskick. I bunkern finns en del av den utrustning som användes i S-plats. Det finns idag även diverse imponerande utställningar i bunkern. Det finns planer på att i framtiden bygga upp den eldlednings- och stridsledningscentral som tidigare fanns i en del av bunkern. I bunkern finns det en borrad brunn. När batteri HB var operativt fanns det ett batterigemensamt reservkraftsaggregat (kragg) bestående av två kraftiga dieselmotorer i S-platsens bunker. Foton från S-platsen finns nedan.
NÄRFÖRSVARET
I batteriområdet fanns det ett väl utbyggt närförsvar. Det rörde sig om bl a kulsprutevärn, platser för granatkastare och pjäsplatser för luftvärnspjäser. En del av dessa finns kvar, men de flesta är plomberade eller rivna. Batteriets norra luftvärnseldställning (öppet brunnlavettage med närliggande skyddsrum SK 10 kupol) finns avbildad nedan.
NÄRSPANINGSRADARN
C:a 6 km sydsydväst om batteriområdet vid Laröd närmare kusten finns det en närspaningsradar (nsrr) som levererade information till S-platsen. I bunkern under radarn fanns även en bottenslingstation som upptäckte och registrerade fartyg som passerade genom Öresund. Anläggningen togs i bruk 1959 och levererar underrättelser fram till mitten av 1990-talet. Bunkern är 130 m2 och med en bemanning på c:a tio man. Såväl antennanläggningar som bunker har kvar sin originalutrustning.
SPÄRRBAT HB
Batteri HB ingick som en väsentlig del i Kustartilleriets spärrbataljon Helsingborg fr o m 1977. Spärrbataljonens område omfattade norra Öresund och kuststräckan från Ålabodarna till Kullen. Huvudenheterna i spärrbataljon HB var: Stab, Batteri HB, 19. robotbatteriet, fem minspärrtroppar (Råå, HB 1, HB 2, HB 3 och HÄ) samt 190. värnkompaniet. Spärrbat HB hade även medhörning på kustspaningsradar (ksrr) Kullen. Staben var grupperad i ett ombyggt skyddsrum SK 48 i Kulla-Gunnarstorpsskogen.
ÖVRIGT
Förutom det ovan erbjuder museet omfattande utställningar av försvarsmateriel. Detta både inomhus och utomhus. Ett litet urval visas nedan. Det kan även nämnas att museet anordnar visningar av Skånelinjens (Per Albin-linjens) bunkrar inne i Helsingborg.
Källor
Beredskapsmuseets Guidehäfte – Batteri Hälsingborgs historia.
Kanonerna på Djuramåsa – Öresunds lås under femtio år, Johan Andrée (2007).
Webbsida: www.beredskapsmuseet.com