Allmänt
Försvaret och kalla kriget – Krigsavhållande försvar (Medströms Bokförlag, 2024, 367 sidor) är en antologi med Bo Hugemark som redaktör. Det är en avslutande och sammanfattande publikation nr 57 inom forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK, www.fokk.eu) som pågått under åren 2002 – 2024.
Två delar
Boken består av två delar. Den första delen (sidorna 15 – 269) består av 16 fristående kapitel som avses ge en helhetsbild av det militära försvaret under kalla kriget. I slutet av varje kapitel finns hänvisningar till tidigare publicerade FoKK-böcker. Den andra delen (sidorna 273 – 360) är ett kombinerat lexikon/register för kalla kriget och FoKK-publikationer. Här ges korta förklaringar till begreppen tillsammans med lättanvända, tydliga och specifika sidhänvisningar till aktuella FoKK-publikationer.
Syftet med boken
Enligt den inledande baksidestexten ska boken vara ”En guide till det svenska försvaret under kalla kriget – det största försvar Sverige någonsin har haft. Det var ett försvar som var påtagligt närvarande i hela landet och som genomsyrade hela samhället.” I bokens inledning konstateras om FoKK (min markering i kursiv fetstil): ”Projektet avsågs täcka det militära försvaret över hela dess bredd: säkerhetspolitisk grund, strategisk inriktning, operativ verksamhet, taktik och organisation, försvarspolitik och försvarsindustri.”. Boken ska sammanfatta och i viss mån komplettera FoKK-projektet samt ge en vägledning till projektets publikationer. Det är alltså det militära försvaret och inte totalförsvaret som ingår i FoKK-projektet. Totalförsvaret behandlas dock ändå bl a i FoKK-publikation nr 31 (”Totalförsvaret under Sveriges kalla krig”).
Diskussion
Idén med att boken ska vara en sammanfattande guide till det svenska försvaret under kalla kriget låter väldigt bra. Det är ett vinnande koncept med sammanfattningar och kompletteringar följda av ett fylligt och genomarbetat lexikon/register. Författarna är välrenommerade. Upplägget med olika författare även i denna avslutande bok gör dock att innehållet inte riktigt håller ihop och att det blir en del onödiga upprepningar. Framställningen skulle vunnit på om en enda författare hade processat FoKK-projektets material och sammanfattat det tillsammans med tydlig grafik. Textmassan i boken är allmänt något högtravande och en bit ifrån det ”påtagligt närvarande” försvaret som ”genomsyrade hela samhället” (se avsnittet ovan). Kartor, skisser, figurer, scheman, tabeller, tidslinjer och sammanställningar skulle gjort framställningen betydligt tydligare, mer konkret och bättre sammanfattande. Kalla kriget varade länge. Totalförsvaret (och samhället) genomgick omfattande förändringar under denna tid. Utan välillustrerade tidsscheman är det svårt att få grepp om utvecklingen inom de olika delarna av försvaret.
När det gäller bokens lexikon är det mindre lyckat att blanda kalla kriget-termer med register över mer eller mindre kända personer (politiker, forskare, ”andra” samt 350 officerare). Om ett personregister ska vara med är det avsevärt bättre att ha det helt separat. Är det någon term man vill slå upp blir de frekvent uppdykande namnen störande. Tyvärr är det mycket i lexikonet som saknas. Merparten av Sveriges befolkning var engagerade i totalförsvaret under kalla kriget och mångas insatser och erfarenheter har alltså blivit ”bortglömda” och lämnade utan uppmärksamhet. Några exempel på uppslagsord som borde varit med kan nämnas: Huvudcentral (hc), distriktscentral (dc), skydd för framskjuten enhet (FE), krigsbranddamm (krbd), statens oljelager (SOL), luftförsvarscentral (lfc), radargruppcentral (rgc, rrgc), luftförsvarsgruppcentral (lgc), luftbevakningsstation (ls), system för optisk luftbevakning (OPUS), gemensamma stabsplatser (gpl), radarsystem (trr, ksrr, nsrr, spaningsradar, höjdradar, ..), ljudmätning, LUFOR, LV-order, störsystemet RT-02, teknisk signalspaning (ELINT, TES, ESM, PQ, ..), täcktabeller/kryptering (TAB, TTM, MGB, MGC, MGD, MGF, ..), kulsprutepistol (kpist m/45), fast seriebatteri (7,5 cm m/57), slingstation, signalstation, Skånelinjen, kustvärn, värnkanon, vätebomb, neutronbomb, elektromagnetisk puls (EMP), CBRNE, bunker, truppskyddsrum (t ex: SK 10 kupol, berg, valv, ..), frivilliga försvarsorganisationer förutom hemvärnet (t ex: FAK, FRO, SCF, SLK, SRK, SVK RF, .. ). .. etc etc. Noterbart är att Skånelinjen enbart finns med i lexikonet under det mer folkliga namnet ”Per Albin-linjen”. Dock anges där en felaktig östlig utsträckning (inte det korrekta Vieryd i mellersta Blekinge utan istället Kalmarsund). Det står inte heller något om hur försvarslinjen kompletterades och utvecklades under kalla kriget.
FoKK-projektets publikationer
Den ansenliga textmassan i FoKK-projektets över 50 publikationer innehåller det mesta när det gäller försvaret under kalla kriget. Ibland är dock ämnena fragmentariskt utspridda i flera böcker och därför inte så lätta att hitta. Ett fylligare lexikon/register hade väsentligt underlättat sökandet. Nästan samtliga FoKK-publikationer är numera fritt tillgängliga som pdf:er på projektets webbsida www.fokk.eu. Tidigare var enbart några av publikationerna nedladdningsbara. Möjligen kan någon känna sig lite lurad eftersom böckerna har kostat en hel del i inköp. Om den aktuella boken också den kommer att bli fritt nedladdningsbar så småningom är okänt i skrivande stund. En stor fördel med att kunna ladda ner och spara pdf:er i en mapp är att det går att söka efter ord och begrepp i samtliga dokument samtidigt med t ex det fria verktyget Adobe – Acrobat Reader (efter programstart: Välj Meny längst uppe till vänster och därefter alternativet Sök och Avancerad sökning. Därefter Alla PDF-dokument i och ange mappen där pdf:erna finns). Som exempel ger en sökning på sk 10 berg enbart två träffar på sidan 69 i publikation nr 40 Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr. En sökning på bergrum ger på samma sätt totalt 106 träffar i 27 publikationer, bunker ger 44 träffar i 12 publikationer och kustartilleri ger 1430 träffar i 41 publikationer. Det är en viss slagsida i FoKK-materialet och när det gäller Kustartilleriet finns det inte någon samlad beskrivning av vapenslaget i FoKK-publikationerna. Detta påtalade undertecknad för projektledaren för några år sedan. Ett kort försök till kompensation finns i den aktuella boken (sidorna 114 – 123), men detta är långt ifrån tillräckligt. Den utmärkta boken ”Kustförsvar. Från kustbefästningar till amfibiekår” (Marintaktiska kommandot, 2002) borde därför inlemmas i FoKK. Även det civila försvaret behandlas styvmoderligt i FoKK-materialet.
Slutsats
Trots bra ambition, grundtanke och koncept når boken tyvärr inte upp till förväntningarna. Vissa områden och perspektiv saknas. Det finns med andra ord behov av en ny bok som på ett mer processat, genomarbetat och mer tillgängligt sätt sammanfattar Sveriges totalförsvar och dess utveckling under kalla kriget. Eventuellt kommer boken senare dessutom att publiceras gratis som pdf på www.fokk.eu.